Att råka ut för en lagfartskapning innebär att någon genom förfalskade köpehandlingar har lyckats bli antecknad som lagfaren ägare till din fastighet. Du står alltså inte längre som lagfaren ägare till ditt eget hus – och behöver därför driva en juridisk process för att få tillbaka lagfarten.
Du kan få reda på om din fastighet är på väg att kapas
Ulf Stenberg, chefsjurist på Villaägarna, berättar att det fortsatt finns problem med kapade lagfarter, även om det inte rör sig om så många fall.
- När jag började jobba med lagfartskapning fick husägare först i efterhand veta om att det hade skett en lagfartskapning. Nu finns det möjlighet att få reda på om din fastighet är på väg att kapas redan när det kommer in en ansökan om lagfart till Lantmäteriet. Det är bra, men du kan inte få reda på om någon annans fastighet är på väg att kapas, säger Ulf Stenberg.
Lagfartskapare beter sig på samma sätt som telefonbedragare som kapar bankkonton. De riktar in sig på de grupper som de tror har minst möjligheter att försvara sig, till exempel de äldsta grupperna av pensionärer, personer med intellektuell funktionsnedsättning, personer bosatta utomlands och andra där risken för upptäckt av kapningen är minst.
- Det borde därför vara självklart att man kan få meddelande om en ansökan om lagfart kommer in på en sådan släktings fastighet. Lagfartssystemet bygger på att Lantmäteriet litar på dem som ansöker om lagfart, men det funkar inte riktigt idag, säger Ulf Stenberg.
Därför vill bedragare kapa din lagfart
Men frågan är varför bedragarna vill kapa lagfarter? Det finns två huvudspår. Kaparen kan för det första vilja använda lagfarten som säkerhet för att få ett banklån – och på så sätt få loss pengar. Det andra alternativet är att kaparen helt enkelt vill få in pengar genom att sälja fastigheten.
Villaägarna har engagerat sig i frågan om lagfartskapning
Ulf Stenberg berättar att han redan för fjorton år sedan skickade in en skrivelse om problemet till Justitiedepartementet.
- Jag föreslog att Lantmäteriet skulle införa nya rutiner så att fastighetsägaren skulle bli underrättad direkt om någon gjort en lagfartsansökan på fastigheten. Jag föreslog också att fastighetsägaren skulle kunna registrera sig och bli underrättad elektroniskt, exempelvis via ett sms eller per e-post, säger Ulf Stenberg.
Men skrivelsen var bara en del av ett omfattande opinionsarbete för att övertyga politiker och myndigheter att skyddet mot lagfartskapningar behövde stärkas. Ulf Stenberg berättar att han genom åren har skrivit flera debattartiklar, träffat många politiker och myndighetspersoner - allt för att påverka i frågan.
- Det tar tid att ändra en lagstiftning oavsett hur goda argument du har. Är förslagen dessutom förenade med kostnader tar det nästan alltid mycket längre tid, säger Ulf Stenberg.
Lantmäteriet är skyldiga att informera om lagfart
Till slut gav arbetet viss, men betydande framgång. Under 2010 blev nämligen Lantmäteriet skyldiga att per brev underrätta den tidigare ägaren av fastigheten att lagfarten övergått till någon annan. Underrättelsen sker visserligen i efterhand, det vill säga efter att ansökan redan gått igenom. Denna begränsning kompenserades dock, när Lantmäteriet under 2016 införde möjligheten att ansluta sig till tjänsten Mina meddelanden.
Det går alltså att elektroniskt direkt få meddelanden om att någon annan ansöker om lagfart på din fastighet. Men det gäller än så länge inte någon annans fastighet, säger Ulf Stenberg.
Villaägarnas arbete fortsätter
Trots att säkerheten har blivit bättre och lagfartskapningarna minskat, finns det fortfarande brister. Det vore positivt om även de som inte har elektronisk brevlåda, får meddelande från Lantmäteriet redan när någon annan ansöker om lagfart på deras fastighet. Likaså behöver det ordnas så att du kan få meddelanden om att en lagfartsansökan har gjorts på någon annans fastighet, exempelvis en äldre släktings fastighet. Villaägarna har föreslagit att denna möjlighet ska finnas i tjänsten Mina Meddelanden vid Lantmäteriet.
Bara fallet med lagfartskapningen i Ljunghusen där en fastighetsmäklare kapade lagfarten till en fastighet och sålde den till en intet ont anande familj för 6,2 miljoner kronor, lär i slutänden kosta staten runt 10 miljoner kronor. Kostnaden är redan där högre än vad en modernisering av lagfartssystemet lär gå på. Och tar man även med kostnaden för lagfartskapningen i Höllviken , står det än klarare att en modernisering, är nödvändig.
- Det rör sig om att ersätta familjen som lurades köpa tomten och hålla lagfartskaparen med fängelseplats för 3 400 kronor per dygn tills hen släpps från sitt fängelsestraff på 3 ½ år. Sedan är det ju inte gratis att polis, åklagare, domare, Skatteverket med flera har hanterat olika delar av lagfartskapningen, säger Ulf Stenberg.
Checklista om din lagfart blir kapad
Om du drabbas gäller det att du agerar snabbt.
- Börja med att polisanmäla brottet.
- Kontakta därefter ditt försäkringsbolag för att se om din försäkring täcker rättegångskostnader.
- Är du medlem i Villaägarna, kan du nyttja Ägarskyddsförsäkringen för att få hjälp med att få tillbaka lagfarten.
- Är du inte medlem i Villaägarna, kan du anlita en advokat som kan företräda dig i domstolen.
- Kontakta också kronofogdemyndigheten för att avvärja eventuella försök till utmätning.
- Kontakta din bank
- Kontakta även Skatteverket och förklara att fastigheten inte har sålts och att det därför inte finns någon vinst att deklarera.
