Enligt 3 kap 1 § jordabalken gäller att ”var och en skall vid nyttjande av sin eller annans fasta egendom taga skälig hänsyn till omgivningen”. Med det avses åtgärder som får betydelse för grannarna.
Häckar i Högsta domstolen
När det gäller nedklippning av gemensamt ägda träd eller häckar har denna fråga avgjorts av Högsta domstolen. Den ena grannen lät klippa ner den gemensamma oxelhäcken utan den andra grannens medgivande. Grannen som inte ville få häcken klippt, väckte talan om skadestånd. Högsta domstolen kom dock fram till att grannen hade rätt att klippa ner häcken och att något skadestånd inte skulle utgå. Anledningen var att nedklippningen skett på ett sätt som inte avvek från det normala och att utredningen visat att den gemensamt anlagda häcken sedan dryga 30 år tillbaka hållits nedklippt till en höjd av 150 – 160 cm.
Vidare fann man att det var vanligt att oxelhäckar hålls nedklippta till denna höjd och att den häckklippande grannen därför kunde kräva att häcken även fortsättningsvis skulle hållas klippt på det sätt som gjorts under åren. Målet ger dock inte särskilt mycket vägledning om andra häckar och det är ingen överdrift att påstå att det kan vara extremt svårt att få en hög och vildvuxen häck i tomtgränsen tuktad mot grannens vilja.
Vad säger plan- och bygglagen?
Ett annat lagrum som berör grannerättsliga frågor är 8 kap. 15 § plan- och bygglagen (PBL), som säger att tomter ska hållas i vårdat skick och skötas så att betydande olägenheter för omgivningen och trafiken inte uppkommer och att risken för olycksfall begränsas. Ett exempel på betydande olägenhet kan vara att vegetationen växer så högt att den i oacceptabel grad skuggar grannens tomt. Här ska en objektiv bedömning göras om betydande olägenhet uppkommer eller inte. Prövningen görs av kommunens byggnadsnämnd, som kan förelägga en fastighetsägare att vidta åtgärder så att olägenheterna upphör.
Skugga trumfar sol
När det gäller skugga är det i stort sett omöjligt att visa att den innebär betydande olägenhet. I ett avgörande från Regeringsrätten gällande 17 björkar på 13–15 meter, som skuggade granntomten från kl. 11 till sent på eftermiddagen, ansågs dessa inte innebära betydande olägenhet.
Sammantaget innebär detta att det är extremt svårt för en småhusägare att få åtgärder till stånd så att olägenheterna från växtlighet minskar. Det är möjligt att man med framgång skulle kunna klippa fler häckar än oxelhäckar som hållits tuktade till normalhöjd för oxelhäckar under trettio års tid. En småhusägare som gör detta riskerar emellertid att bli stämd på skadestånd och polisanmäld för skadegörelse av en granne som vill ha en högre häck.
Villaägarnas rekommendationer
Sverige har i förhållande till andra länder en knapphändig lagstiftning för växtlighet. Växtlighet saknar i stort sett reglering, trots att den kan ge liknande barriäreffekter som byggnation, som är reglerad i stor utsträckning.
- Nästan vilken växtlighet som helst är med andra ord tillåten i svenska trädgårdar, oavsett vilka nackdelar grannarna drabbas av, säger Villaägarnas chefsjurist Ulf Stenberg.
En lagstiftning som inte reglerar någonting kan ibland leda till onödig osämja mellan grannar. Det finns olika perspektiv på växtlighet, där det gäller att hitta en balans mellan den ena grannens intresse av att ha vacker, skuggande, insynsskyddande samt för djurlivet god växtlighet och den andra grannens intresse av att ha sol på sina solfångare, fönster, bärbuskar och uteplats.
I och med att Sverige saknar en reglering av växtlighet, som balanserar motstående intressen av vacker växtlighet, skugga, insynsskydd, sol i trädgården och energiproduktion i solceller, har Villaägarna tagit fram några riktlinjer. Grannar kan använda sig av dessa för att på något sätt resonera sig fram. Riktlinjerna är inte rättsligt bindande, men tar avstamp i andra länders regler och kan på det sättet sägas vara relevanta.
Höjd på häckar
Om ni har en gemensam häck och vill agera utifrån något slags rättesnöre, som beaktar bådas intressen, kan ett sätt vara att utgå från den danska hegnsloven (hägnslagen). Den reglerar häckar på samma sätt som plank. Bara för att svensk lagstiftning tillåter extremt höga häckar, innebär det ju inte att du nödvändigtvis behöver ha en så hög häck att stora delar av granntomten läggs i skugga eller är i vägen för grannens sjöutsikt. Det gynnar inte grannsämjan. I hegnsloven begränsas häckars höjd till två meter. Skulle häcken stå en bit in på häckägarens tomt, kan höjden ökas med avståndet till gränsen. På så sätt får den ena grannen ett gott insynsskydd samtidigt som den andra grannen får tillräckligt med sol i trädgården.
Solljus på solceller
I Sverige saknas lagstiftning rörande rätt till solljus på solceller, men det finns sådan på delstatsnivå i USA, till exempel California’s Solar Shade Control Act. Den lagen förbjuder normalt sett träd eller buskar från att skugga ett befintligt solenergisystem, om de skuggande träden eller buskarna planterades efter att solcellsanläggningen installerades samt att solcellerna är placerade minst 1,5 meter från tomtgräns och på en höjd av minst tre meter. Denna lagstiftning kan vara en utgångspunkt att hålla sig till för småhusägare i Sverige.
Giftiga växter
Det är tillåtet i Sverige med giftiga växter i trädgården, men förbud finns i till exempel Danmark. Vill du ta extra hänsyn till grannar med småbarn bör du undvika giftiga träd eller buskar i häcken. Då minskar risken för förgiftning.
Vackra utsikter
I Sverige är det tillåtet att plantera igen vackra utsikter. Så den som vill kan med lagen i ryggen ta bort grannens utsikt över till exempel öppna landskap, berg, sjöar, hav och samhällen. Något som kan vara betydligt svårare utomlands. I USA hanteras detta på kommunal nivå genom View Ordinances, kommunala förordningar om rätt till utsikt. Ett exempel finns här. En sådan kommunal förordning kan innebära att du inte får plantera igen en utsikt och får vara beredd på att utsiktsförstörande växtlighet beskärs eller tas bort. Det kan finnas olika begränsningar som att växtlighet av vissa arter är skyddad. Likaså om avståndet överskrider en viss gräns och om växtligheten ägs av kommunen.
Hur som helst kan de amerikanska View Ordinances användas som en utgångspunkt om grannar kommer överens om att beskära växtlighet för att rädda en vacker utsikt.