Samäganderätt kan uppkomma på olika sätt, till exempel genom att minst två personer köper en fastighet tillsammans, eller att de ärver den gemensamt.
Delägarna måste vara överens om hur den samägda egendomen ska förfogas över och förvaltas. Det kan exempelvis röra sig om att anlita hantverkare för reparationer, hålla i kontakter med myndigheter eller uthyrning. Om delägarna inte avtalat något särskilt om hur beslut ska fattas måste allt som handlar om fastigheten bestämmas i enighet, med vissa undantag när det handlar om akuta åtgärder.
Samäganderättslagen om tvist mellan delägarna
Om delägarna är oense om vad eller hur något ska göras kan det lösas genom att en delägare ansöker hos tingsrätten att fastigheten under viss tid ska förvaltas av en god man. Även en delägare kan förordnas till god man. Gode mannens uppgift blir då att ensam förvalta fastigheten.
Delägarna kan också avtala om en annan beslutanderätt än den som samäganderättslagen anger. För att ett sådant avtal ska vara giltigt måste alla delägare skriva under det.
Du som är medlem i Villaägarna kan läsa mer i infoskriften. Där finns också mallen ”Godkännande av samägandeavtal vid överlåtelse av andel i fastighet” att ladda ner och exempel på hur ett sådant avtal kan se ut.
I Villaägarnas infoskrift kan du som är medlem läsa om:
- Gemenskapens uppkomst.
- Med förvaltning menas både rättsliga och faktiska handlingar avseende den gemensamma fastigheten som ägarna har rätt att utföra eller uppdra åt andra att utföra.
- Delägarnas behörighet.
- För makar och sambor kan samäganderätt till en fastighet under vissa förutsättningar uppkomma genom så kallad dold samäganderätt.
- Förändringar i samägandet.
- Förvaltning av god man vid tvist.
- Försäljning på offentlig auktion.
- Lag om förvaltning av vissa samägda jordbruksfastigheter.
- Mall och exempel på samäganderättsavtal vid överlåtelse av andel i fastighet.
