En trädgård kan vara ett slags skyltfönster mot omvärlden, en förlängning av vardagsrummets väl genomtänkta inredning som – medvetet eller omedvetet – signalerar identitet och status. Men kanske är det inte det vi behöver allra mest? Kanske har vi större behov av en undanskymd och privat plats för återhämtning och vila. Och kanske kan trädgården rymma både och.
Den amerikanska modellen med en front yard mot gatan, med noggrant skötta gräsmattor och rabatter, och en backyard för privatlivet är ingen dum idé. Trädgården kan nämligen spela stor roll för vila och återhämtning och därmed även för vår hälsa och vårt välbefinnande – om den utformas på rätt sätt.
Idag har vi stark evidens för att naturen har en positiv inverkan på människors hälsa och välbefinnande.
Patrik Grahn
Det finns i dagsläget ett stort antal forskningsrapporter inom ämnet som pekar åt samma håll: den miljö vi befinner oss i påverkar både vår psykiska och fysiska hälsa.
Patrik Grahn, professor i landskapsarkitektur och specialiserad inom miljöpsykologi är en av vårt lands främsta forskare inom området. Han har ända sedan 1980-talet arbetat och forskat inom ämnet och är initiativtagaren till landets första terapiträdgård som anlades på Alnarp i början av 2000-talet.
– Idag har vi stark evidens för att naturen har en positiv inverkan på människors hälsa och välbefinnande. Det finns tiotusentals studier inom ämnet. Men forskningen är spridd och tvärvetenskaplig och tillämpas inte alltid i det praktiska livet. Det anses fortfarande en aning kontroversiellt inom till exempel skolmedicinen, säger han.
Forskningsprojekt om parker
För Patrik Grahn började allt när han som nyutexaminerad landskapsarkitekt fått i uppdrag av Lunds kommun att utreda vilka parker man kunde bebygga för att förtäta staden.
– Lund är tätt redan från början, så det var svårt att föreslå grönområden som inte var viktiga. Därför tog jag kontakt med Sveriges lantbruksuniversitet i Alnarp och vi startade ett forskningsprojekt om parker, där vi undersökte parkernas betydelse i nio svenska städer. Vi gjorde bland annat djupintervjuer med människor som besökte parkerna, till exempel personal på äldreboenden och förskolor.
– Det som var slående var att så många pratade om hälsan! Och på den tiden var det verkligen ingen som pratade om trädgård och hälsa. Ingen, säger han med eftertryck.
Patrik Grahn beskriver att resultatet av forskningen nästan blev som en existentiell kris för honom själv och startskottet på kommande år av forskning där han och hans kollegor gjort en rad upptäckter.
Grönskans effekt på välmåendet
– Vi ville veta om det stämde som förskollärarna sa – att barnen fick bättre motorik och koncentrationsförmåga om de var utomhus mycket, säger han.
En av de första studierna gjordes därför på förskolebarn, där man snart kunde se att det stämde som personalen uppfattat – barn som vistas utomhus mycket i en varierad miljö får både bättre motorik och bättre koncentrationsförmåga.
Bland annat gjordes en studie på förskolebarn i två olika barngrupper med hundra barn i varje grupp. Den ena barngruppen hade mycket utevistelse i en variationsrik miljö, medan den andra till största del vistades ute på en vanlig rastgård.
Under ett års tid följde man barnen och därefter gjordes elva olika standardiserade test där barnen till exempel fick stå på ett ben och balansera på en bom. Man testade även muskelstyrka, snabbhet och uthållighet samt testade barnens koncentrationsförmåga.
– I alla delar visade barnen som fått vara ute mycket bättre resultat. Det var slående skillnader, säger Patrik Grahn som var en av dem som gjorde studien.
Miljön påverkar barnen
Denna följdes upp av fler studier, bland annat en där man tittade på 150 förskolor i Stockholm. Forskarna studerade då förskolornas rastgårdar och kategoriserade dem utefter kriterier som storlek, disposition och vegetation.
– Då såg vi tydligt att storleken på barnens rastgårdar har betydelse. Den stora tröskeleffekten gick vid 6 000 kvadratmeter.
– En mer varierad miljö stimulerar barnen till mer lek och rörelse. Men tyvärr saknar man ibland barnperspektivet och oroar sig för pedofiler i buskage, även inne på en rastgård. I många fall är det helt befängt och gör att man ibland rensar bort vegetation som gör gården mer variationsrik och stimulerande för barnens lek och utveckling.
Patrik Grahn menar att de vuxnas oro ibland är missriktad. Till exempel sker färre olyckor när barn klättrar i träd än när de klättrar på klätterställningar.
Man har på liknande sätt studerat äldre och upptäckt att äldre som får vistas ute i en park sover bättre på nätterna, behöver färre sömntabletter och får bättre minne. Utevistelserna tros även kunna bromsa utvecklingen av demens.
Exakt vad det är som ger alla de goda effekterna är inte helt klarlagt. Fysisk aktivitet och exponering av solljus är nämligen inte de enda faktorerna som spelar in. Bara åsynen av grönska och vatten har visat sig ge mätbara positiva effekter på oss människor.
Redan på 1980-talet kunde man i studier se att sjukhuspatienter som från sina sjuksängar har utsikt över grön natur läkte snabbare än de som tittade in i en tegelvägg från sin sjuksäng.
Kommer allt fler terapiträdgårdar
I Sverige finns numera på många platser i landet terapiträdgårdar där man främst behandlar patienter med olika typer av utmattningssymtom. När man på senare år studerat olika slags rehabilitering har man kunnat konstatera att de som genomgått en trädgårdsterapi snabbare kunnat återgå till arbetslivet och har färre kontakter med vården fem år efter avslutad terapi.
– När vi öppnade terapiträdgården i Alnarp 2002 tog vi emot patienter som sjukvården nästan givit upp hoppet om. Många av dem hade varit sjukskrivna i tio år eller mer. Vissa hade svåra krigstrauman i bagaget och hade inte kunnat återhämta sig till ett normalt liv på grund av svår posttraumatisk stress. Andra skulle rehabiliteras efter en stroke. Men vi såg ganska snabbt goda resultat på samtliga patientgrupper, berättar Patrik Grahn.
Hittills har trädgårdsterapin i Sverige främst använts för patienter med olika stressjukdomar och depressioner. Men i år kommer man i Alnarp även att ta emot cancerpatienter som med hjälp av trädgårdens läkande effekter hoppas kunna klara av och återhämta sig från tuffa cancerbehandlingar.
Text: Anna Lefvert
Illustration: Rickard Grönkvist
Ur Villaägaren
